Älskade mamma 🌹
Jag hälsade på dig idag, för att ta ett sista farväl. Du var lika vacker som när du somnade. Ditt ansikte skänkte trygghet även fast du längre inte längre kan svara. Tankarna kom tillbaka, hur vi genom så många år kämpat för att göra det rätta för just dig. Just det gav oss nio år mer än det skulle blivit om du gått den "korrekta" vägen. Vi hade inte tillgång till den vassaste teknologin mänskligheten kunde uppbringa, men vi hade kärleken och förståelsen för vad som var bäst för dig. Det räckte långt för att göra under med de verktyg vi hade. Tänk om mer i denna värld var baserat på kärlek, vi människor skulle bli både lyckligare och äldre.
Du lämnar efter dig ett tomrum som är obeskrivligt. Det var bara drygt en månad sedan jag ringde dig när jag själv var på ett tufft sjukhusbesök och grät. Då fanns du där för mig, du tröstade mig och skänkte mig styrka när jag verkligen behövde. Nu finns det ingen som svarar längre. Telefonen vi pratade genom när jag var ledsen, behöver råd eller moderskärlek ringer numer ensam på din soffa.
Silverfisken ligger i en fåtölj med tom blick. Han är nu den enda kvar som bor i lägenheten, vi gör vårat bästa för att muntra upp honom, sover över, kammar honom, klappar och kelar med honom, Men det syns att han sörjer.
När vi var på sjukhuset för exakt tre veckor sedan hade vi hoppet att du skulle komma tillbaka och göra saker igen, du hade nyss blivit dränerad på vätska och var på bättringsvägen. Jag satt och åt, och du kommenterade på att jag höll felaktigt gaffeln som en sked, så jag vände på den och det funkade mycket bättre. Vi började prata om flertalet saker som brukar förmedlas från mor till dotter, då säger du "a, förlåt mig. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag aldrig lärt dig såna saker som jag borde ha lärt dig..." Det träffade rakt in i själen, både för att det gjorde ont i mig, men jag förstår att det var en stor sorg för dig också. 😭
Du gick bort för tidigt, i en period av livet när jag verkligen behövde dig som mest. Pappa försvann också för drygt två år sedan, nu känns det som om jag är föräldralös, länken till det förflutna är borta och jag kommer bli tvungen att skapa mina egna kulturer och traditioner, precis som andra barn blir tvungna till som förlorat sina föräldrar i tidig ålder. Tyvärr tog skolan all min uppmärksamhet större delen av mitt liv, och de lär inte ut saker som måste gå i arv.
Dock är istället mitt hjärta fyllt av många fina minnen, men också kärlek och sammanhållning när vi haft stora svårigheter i familjen. Det kan delvis fylla det tomrummet, men saker som bland annat din matlagning kommer för alltid att vara borta.
Ditt liv blev dömt den torsdagen, bara fyra dagar efter den fina måndagen, när sjukvården beslutade att inte kosta på dig någon permanent dränering och dagen därpå rycka mat och vatten för dig. Jag såg min kära mor tyna bort, och få tillbaka smärtorna av den sprängande vätskan som fortsatte produceras trots att sjukvården trodde annat skulle ske när inte vätska tillfördes. Du sade till min bror hur du kände dig sviken, att de bland annat lovat att du åtminstone skulle vara smärtfri i slutet. Det gjorde ont att se dig försöka äta och dricka på egen hand för att du var hungrig och törstig. Det tog tio dagar för dem att genomföra processen, innan du slutade andas tidigt måndag natt, hastigt överfylld med mediciner. Din starka kropp kämpade förgäves in i det sista. De jobbiga minnesbilder vi fick med oss från slutet kommer aldrig att lämna våran näthinna. Det är svårt att finna ord, men jag önskar verkligen att du får vila i frid nu. Och det är för att jag älskar dig. Allra helst hade jag viljat ha dig kvar, men som det var och du mådde de absolut sista dagarna så förstår jag att det inte hade fungerat.
När jag gick ut genom dörren till avskedsrummet idag, så kände jag hur en epok tog slut och jag vandrade ensam ut i etern...
Tack för alla fantastiska år vi fått tillsammans. Du är en storhjärtad människa och jag kommer alltid att minnas dig. Farväl fina mamma. Älskar dig nu och för alltid... ❤️🩹 ️
Kärleksfulla hälsningar från din dotter Ida-Marie
Visa mer
Visa mindre