Rune Bengtsson

Jag minns hur jag och Philip alltid tävlade om vem som först kunde se Knotebos flaggstång,
där den stod och sträckte sig upp över träden så lång.

Alla mina minnen från Knotebo med dig och farmor är ljusa,
med er fick vi leva, lära och busa.

Jag minns hur vi efter att ha hoppat i det gamla höet av dig fick skäll,
men du var inte bitter länge eftersom du inte kunde vara annat än snäll.

Jag minns en kväll när vi skrattade hejdlöst åt att du hade hål i din tröja,
jag har även fått återberättat att det var i Knotebo som jag slutade med blöja.

Tack för allt du gjort för mig, Philip och Magdalena,
för att du lärt oss spika, fiska och hejat på oss när vi tävlat på friidrottsarena.

Jag vill också tacka dig för allt som du och farmor har delat,
och för att Du som vår farfar har gästspelat.

Tack Rune för att du blåste på min tumme när hammaren träffat fel.
Tack för alla födelsedagar och studenter du firat med oss.
Tack för all glädje, trygghet och allt bus.

Trots att du glömde bort oss och mig, så glömmer vi och jag aldrig bort dig.

Vårt liv är en vindfläkt, en saga, en dröm
En droppe som faller i tidernas ström
Den skimrar i regnbågens färg en minut
brister och faller och drömmen är slut- Nils Ferlin 

Varma tankar
Louise och Louise